Sociala medier – beredskapen är låg.

Kommuner satsar resurser på inköp av datorer åt elever, men lärarstudenterna Lisa Jonsson och Beatrice Andersson från Karlstad Universitet, vilka snart ska vara redo att gå ut och axla en professionell yrkesroll, anser sig inte har fått utbildning som ger dem beredskap att hantera vare sig datorn eller sociala medier.

        - Jag kan inte ens minnas att vi någon gång har talat om det, under alla dessa år, säger Lisa Jonsson  som svar på min fråga om hur mycket studenterna fått med sig om sociala medier,i sin utbildning som lärarstuderande. Från universitetet absolut ingenting!

        Lisa Jonsson och Beatrice Andersson studerar vid Karlstad Universitet, och de har snart tagit sin ämneslärarexamen, båda i humanistiska ämnen. Båda har också gjort sin slutpraktik på Brogårdsymnasiet i Kristinehamn. De två kommunerna har valt att satsa medel på att ge alla elever i ettan egen dator, och det kommer fortsättningsvis gälla alla ettor. Kristinehamn började sin satsning under läsåret 10/11, och Karlstad startar hösten -11. För att det ska vara värdefullt, krävs det kanske att nyutbildade lärare, tycker att det ligger pedagogiska poänger i att arbeta med datorn, inte bara som ersättning för papper och penna. Hur svarar utbildningen upp mot den satsningen?

Universitetets bidrag

        En del av undervisningen står Universitetet för. Beatrice och Lisa är rörande eniga: De har inte kommit i kontakt med begreppet sociala medier under undervisningstiden.

        -Jag har inte fått med mig så mycket av sociala medier från universitetet, bara it´s learning, som jag tycker är väldigt torrt och tråkigt, säger Beatrice. Jag har inte ens tänkt på att man kan ha en del av undervisningen på det här sättet, och jag kan inte minnas att det någonsin kommit upp under utbildningen heller. Det hade varit intressant att få sätta sig in i det här under utbildningen och leka fram idéer om hur man kan använda det här i undervisningen, fortsätter hon.

        Det råder ingen tvekan om att de ser vikten av att ha kompetens inom området. De anser det vara viktigt att möta eleverna i deras kultur, att skolan följer med i utvecklingen, vilket alltså betyder i de sociala medierna. Andra för- delar som räknas upp är tex möjlighet för blyga elever att få utrymme och att dialog mellan fler parter än enskilda elever och läraren görs möjlig. Vad hade de velat ha med sig ut?

        -Från universitetet hade jag önskat att jag fått med mig någon slags förståelse för hur det är att jobba som lärare i ett klassrum när eleverna har tillgång till laptops hela tiden. Det är svårt att bedriva undervisning när eleverna sitter bakom sina skärmar och man inte har någon kolla på vad de riktigt håller på med, säger Lisa. Jag hade nog önskat att universitetet under didaktiklektionerna hade gett konkreta tips på hur man kan arbeta med datorer, vilka fällor det finns, vad man ska se upp med och också vilka möjligheter det finns.

        -Det hade varit intressant att få sätta sig in i det här under utbildningen och leka fram idéer om hur man kan använda det här i undervisningen,, säger Beatricee, som också efterlyser kunskap om alternativ till Facebook och MSN.

Eget bagage
        Båda påpekar att de inte har kunskap nog själva, att de är ganska gröna som datoranvändare, och att man inte heller kan glömma att det finns elever som inte varken hanterar eller har tillgång till datorer. Som ny lärare har man nog med att försöka få grepp om yrket, och ska man dessutom skaffa kunskap om sociala medier kan det bli för mycket:
        - Jag att det kan bli väldigt svårt för mig som så väldigt färsk lärare som nätt och jämt klarar av att ha en ledarroll i det fysiska klassrummet. Kommer jag då att mäkta med det i cyberspace? Beatrice formulerar en fråga som är helt ny för nutidens lärare: Vilken är ledarrollen på nätet?

Erfarenheter genom praktik

        När det gäller VFU:n har i alla fall frågan om sociala medier väckts, även om det inte verkar råda någon generell samstämmighet på skolan. Lisa anser att skolan är ganska med i utvecklingen eftersom man skaffat datorer, men hon påpekar samtidigt att hon inte sett lärarna arbeta med dem i undervisningen. Beatrice ser skillnader mellan olika lärares förhållningssätt och tror att det kan handla om teknisk kunskap:

        -Det ganska ojämnt vad man tycker om sociala medier. Ett par lärare känns väldigt positiva, men annars känns det som att det är lika fientligt när det gäller alla typer av tekniska hjälpmedel, som på det flesta skolor jag varit på. En del kan ju inte ens med kanonerna, för guds skull. Och en språklärare såg jag använda sådana där gamla rullband! Jag tror det skulle vara bra om man fick gå en teknisk fortbildning så man inte var så rädd för själva maskinerna först och främst. Efter det kanske steget till t.ex. sociala medier kanske inte skulle kännas så långt och så främmande.

Utmaning för utbildare

         Beredskapen är låg. Hur representativa Lisa och Beatrice är för de studenter som nu ska bli lärare är oklart, men deras bild är enhetlig, trots att de har läst olika ämnen, har varit på olika skolor samt haft olika handledare. Det verkar som om lärarutbildningen – vilket också innefattar de handledare som verkar på skolorna- har en del att fundera på. En utmaning för alla utbildare inför framtiden.

(Namnen är fingerade. Eftersom arbetsgivare söker information om arbetssökande, vill man inte figurera med namn i ett sammanhang där man påtalar en brist i utbildingen som skapar en brist i kompetensen.)

Ulrika Nordling Myrman -